Tiden springer iväg..

Hittade lite äldre bilder på Wilma o oss när hon var en liten skitunge, en liten liten bebis, de var tider de, då hon låg vid mitt bröst o ville ha mig där hela tiden, kunde ligga o mysa i sängen och hon var jämt så glad, de är hon nu med, men nu vill hon så mycket, typ som att gå, försöka krypa iväg osv.

Saknar de tiderna då hon var så liten och söt, men hon är min underbara dotter, betyder allt för mig.

Jag kommer ihåg när jag fick hålla i Wilma dagen efter snittet, jag var så lycklig, även om jag hade så ont så tänkte jag inte på de när jag hade min dotter nära mig, jag var så lycklig efter hon föddes, hon var så vacker, så söt, så underbar, fanns inget finare just då.

Går inte beskriva hur känslan är, de som blir mammor vet vad jag pratar om, man blir så fäst, blir en helt annan person, får ansvar och kunna uppfostra som man vill..
De går verkligen inte beskriva hur lycklig man blir, jag är så otroligt lycklig med min familj, med min sambo, min dotter och våran kommande dotter som beräknas den 5:e juni, älskar er så otroligt mycket, att få uppleva de här.

Jag ska ta tag i mitt liv, uppfostra Wilma och "tindra" på mitt sätt, även om jag blir trött osv, men de är mina barn, jag vill kunna klara mig själv, tillsammans med min familj, men måste ta tag i mitt liv tillsammans med familjen..

Här kommer några bilder på lillskruttan<3







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0